Substantiv
Man kan ofta sätta en eller ett framför substantiv: en cykel, ett hus.
Det flesta substantiv kan böjas i singular (en/ett) och plural (flera):
- en gris – flera grisar
- en penna – flera pennor
- ett ansikte – flera ansikten
Undantag är substantiv som är oräkneliga, till exempel smuts, vatten, kött.
Det som ändras mellan singular och plural är ändelsen på ordet. Ibland ändras ordet så att vokalen byts, det kallas oregelbunden pluralbildning, som ett land – flera länder. Många substantiv som man sätter ett framför får ingen ändelse i plural:
- ett hus – flera hus
- ett träd – flera träd
- ett glas – flera glas
Substantiv kan stå i obestämd form eller bestämd form. Orden ovan står i obestämd form (en/ett). Bestämd form beskriver en specifik sak. Man kan ofta säga den här / det här, framför.
- boll – bollen
- hus – huset
- sko – skon
Bestämd form finns även i plural (flera). Man kan då ofta säga de här framför ordet.
- stenar – stenarna
- rosor – rosorna
- bord – borden
När ett substantiv uttrycker ägande kallas formen för genitiv och bildas i svenskan genom att man sätter på ett s: cykelns, husets, katternas, Kalles.