Ordklasser
En ordklass är en grupp ord med gemensamma egenskaper. I svenskan har man ofta räknat med nio ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, räkneord, adverb, pronomen, prepositioner, konjunktioner och interjektioner. Numera räknar man in ytterligare en ordklass: subjunktioner. Dessa kallades tidigare underordnade konjunktioner och hörde till den ordklassen. I vissa sammanhang talas om ännu fler ordklasser, där egennamn och particip är egna ordklasser. Här håller vi oss dock till definitionen om tio, med fokus på substantiv, verb och adjektiv.
Vad är substantiv?
Substantiv är ord för ting (föremål), egennamn (personer och platser) samt begrepp.
Exempel: träd, dator, moln, Therese, Sverige, Buddha, musik, kärlek, frihet.
Konkreta substantiv benämner saker, människor, djur och växter, till exempel: lampa, barn, häst, lök. Abstrakta substantiv benämner känslor och tillstånd, till exempel: lycka, fantasi, lektion, kultur.
Man kan ofta sätta en eller ett framför substantiv: en cykel, ett hus.
Det flesta substantiv kan böjas i singular (en) och plural (flera).
Singular: en cykel, ett hus
Plural: flera cyklar, flera hus
Undantag är ord som är oräkneliga, till exempel smuts, vatten, kött.
Ett substantiv kan stå i obestämd eller bestämd form, både i singular och plural:
- Singular obestämd form: cykel, hus
- Singular bestämd form: cykeln, huset
- Plural obestämd form: cyklar, hus
- Plural bestämd form: cyklarna, husen
När ett substantiv uttrycker ägande kallas formen för genitiv och bildas i svenskan genom att man sätter på ett s: cykelns, husets, katternas, Kalles.
Vad är verb?
Verb är ord som beskriver:
- vad någon/något kan göra: hoppa, läsa, jama
- något som händer: regna, brinna, pågå
- att någon/något är i ett visst tillstånd: vara, bli, heta, kallas
Man kan sätta ordet att framför verbets grundform, infinitiv: att spela.
Tema på verb är de tre former vars verbstam används för olika böjningar:
spela, spelade, spelat
Oregelbundna verb byter vokal eller ändras helt när man tar tema:
gå, gick, gått
skära, skar, skurit
Verb kan böjas i olika tidsformer, tempus, som anger nutid, dåtid eller framtid.
- presens: spelar
- preteritum: spelade
- perfekt: har spelat
- pluskvamperfekt: hade spelat
- futurum: ska spela
Particip är en form som bildas av verb men som används som adjektiv.
- presens particip: spelande, gråtande
- perfekt particip: spelad, målad
Konditionalis används för att uttrycka vad som skulle kunna hända eller ha hänt, ofta följt av villkoret ”om…”. Exempel: skulle spela (futurum preteritum), skulle ha spelat
Imperativ är en verbform som innebär uppmaning:
Lyssna! Spring!
Hjälpverb används ihop med huvudverb.
Exempel på hjälpverb: ska, kan, bör, vill, får, måste, brukar.
I fraser med hjälpverb är det hjälpverbet som bestämmer tempus:
han kan simma, jag ville åka.
Vad är adjektiv?
Ordklassen adjektiv beskriver egenskaper hos substantiv och pronomen.
Exempel:
en lycklig människa, en svart jacka
Hon är stark. De är nyfikna.
Adjektiv beskriver hur någon/något/några är, till exempel:
någon är snäll, något är mjukt, några är hungriga.
Ett adjektiv kan böjas på olika sätt:
- Kongruensböjning är när adjektivet böjs för att passa substantivet:
en stor tröja, ett stort hus, flera stora tröjor, den stora tröjan.
- Komparera adjektiv är när man jämför, till exempel:
stor (positiv), större (komparativ), störst (superlativ).
Många regelbundna adjektiv får tilläggen -are och -ast när de kompareras:
glad, gladare, gladast.
En del adjektiv kompareras med mer och mest:
spännande, mer spännande, mest spännande.
Några adjektiv går inte att komparera, till exempel gravid, fyrkantig, död.
I vår bok Läsresan 1 arbetsbok hittar du en grammatikövning som passar när ni gått igenom ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Här får eleverna praktisk träning och du som lärare får en tydlig bild av om eleverna uppfattat skillnaden mellan de olika ordklasserna.
Vad är räkneord?
Det finns två sorters räkneord: grundtal och ordningstal.
- Grundtal beskriver antal av något, till exempel: fem, tjugo, hundra.
- Ordningstal beskriver plats i ordningen, till exempel: första, åttonde, hundrade.
Vad är pronomen?
Pronomen är ord som används istället för namn och andra substantiv för att variera språket. Exempel: hon (flickan), det (vädret), vi (jag och familjen), de (barnen).
Pronomen delas in enligt följande:
- Personliga pronomen
subjektsform: jag, du, han, hon, hen, den, det, vi, ni, de
objektsform: mig, dig, honom, henne, hen, den, det, oss, er, dem - Possessiva pronomen (ägande): min, din, sin, hans, hennes, hens, dess, vår, er, deras
Dessa pronomen böjs efter substantiven de hör ihop med:
min bok, mitt bord, mina syskon. - Reflexivt pronomen: sig
- Demonstrativa pronomen, till exempel: den här, det här, den där, de där, denna, detta, dessa
- Relativa pronomen: till exempel: som, vars
- Interrogativa pronomen (frågande), till exempel: vem, vad, vilken
- Indefinita pronomen, till exempel: alla, annat, andra, många, flera, färre, inget, någon, varje, varenda
Vad är adverb?
Det kan vara svårt att skilja på adjektiv och adverb. Adjektiv beskriver en person eller en sak (substantiv och pronomen). Adverb beskriver en handling eller ett tillstånd (verb, adjektiv och andra adverb). Exempel:
- Adjektiv: en snabb bil, ett ovanligt språk
- Adverb: bilen körde snabbt, ett ovanligt långt möte
Det finna olika slags adverb: rumsadverb, tidsadverb, sättsadverb och gradadverb. För att känna igen adverb kan testa med frågor. Adverb används i svaren.
- Var? hemma
- Vart? dit
- Varifrån? därifrån
- När? nu
- Hur? snabbt
- På vilket sätt? noggrant
- Hur mycket (i vilken grad)? mycket
Exempel på adverb som beskriver
- verb: inte vilja, springa fort, han kom igår
- adjektiv: sällan arg, kanske försenad, knappast förtjust.
Vad är prepositioner?
Prepositioner beskriver förhållandet mellan olika objekt, platser, personer och tider. Ofta beskriver de läge eller riktning. De står ofta före substantiv eller pronomen och de är oböjliga.
Exempel: på, i, efter, genom, mot, över, bredvid, framför.
Det finns prepositioner som består av flera ord, till exempel: i stället för, på grund av.
Vad är konjunktioner?
Konjunktioner är en typ av bindeord som binder samman likadana satsdelar och satser, som två huvudsatser.
Exempel: och, eller, utan, men, för, samt.
Vad är subjunktioner?
Subjunktioner kallades tidigare för underordnade konjunktioner. De inleder ofta bisatser och binder samman dem med huvudsatser.
Exempel: så, så att, för att, medan, om, ifall, när, eftersom, innan.
Vad är interjektioner?
Till denna ordklass hör oböjliga ord som ofta är utropsord. De används för att uttrycka en stark känsla, när man hälsar på någon eller vill kommunicera ljud. De kan bilda egna satser. Exempel: Ja! Hej! Usch! Hallå! Oj! Pang!
Korta utropsord som är uppmaningar är ofta inte interjektioner utan verb i imperativform, som Kom! och Stanna!