Talföljder
En talföljd kan vara uppbyggd på olika sätt, till exempel ha konstant steglängd, att varje tal multipliceras med en konstant faktor.
Exempel på Talföljder:
Aritmetisk talföljd är en följd av tal där skillnaden mellan två på varandra följande tal alltid är konstant. I följande exempel fås nästa tal genom att man adderar 3 till varje tal.
Exempel: 2, 5, 8, 11, 14, … En aritmetisk talföljd kan också minska med ett konstant värde, dvs gå från större till mindre tal: 10, 8, 6, 4, 2. Här adderas –2, eller man kan också säga att man subtraherar 2. Skillnaden mellan tal i en aritmetisk talföljd kallas aritmetisk differens (konstant skillnad mellan talen).
Geometrisk talföljd är en följd av tal där kvoten av två på varandra följande tal är konstant.
I följande exempel är den geometriska kvoten 2: 3, 6, 12, 24, 48, … Enklast är att tänka att nästa tal fås genom att man multiplicerar varje tal med 2. Talet 3 är ju kvoten av 6/2, eftersom multiplikation och division hänger ihop. Även geometriska talföljder kan gå från större till mindre tal: 243, 81, 27, 9, 3, 1. Här är den geometriska kvoten 3. Varje tal har delats med 3 för att få nästa tal.
En känd talföljd är Fibonacciföljden. Talen i den fås genom att man adderar de två föregående talen: 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, …
Fibonaccis talföljd tittar vi närmre på med hjälp av en tydlig illustration på sidan 102 i Mitt i Prick 4A grundbok.