Tydliggörande pedagogik
Att arbeta med tydliggörande pedagogik är att göra verksamheten i skolan begriplig, hanterbar och meningsfull, oavsett skolform. Genom att tydliggöra undervisningens innehåll får alla elever förståelse för vad som förväntas av dem, vilket bidrar till att skapa en känsla av sammanhang.
Som lärare kan du tydliggöra vad lektionen ska innehålla och hur den ska gå till genom att ge svar på följande nio frågor:
- Vad ska jag göra?
- Var ska jag vara?
- Vem ska jag vara med?
- Vad ska jag lära?
- Hur ska jag göra?
- När ska jag göra det?
- Hur länge ska jag göra det?
- Varför ska jag göra det?
- Vad ska jag göra sedan?
Lektionsplanering – tidsplanering
Är man ny lärare kan det vara svårt att göra lektionsplaneringar. Ett tips är att inte överplanera, och att vara beredd att anpassa planeringen under lektionen. Med en väldigt detaljerad lektionsplanering blir det svårare att gå utanför planeringen och till exempel ta längre tid till ett moment om du upplever att eleverna behöver det. Tidsplaneringen kan vara särskilt svår i början, innan man undervisat om ett moment några gånger och innan man känner elevgruppen. Om allt du planerat inte hinns med är det bättre att anpassa planeringen till nästa lektion än att stressa igenom allt. Bedöm om något kan lyftas ut eller tas upp mer kortfattat, utan att elevernas förståelse och lärande påverkas.
Rutiner för lektionsplanering
Många gånger kan det vara bra att följa rutiner vid lektionsplanering. Även om formen för flera lektioner följer samma mall, finns det utrymme för variation och kreativitet genom att innehållet varierar. För många elever är det en trygghet att skoldagen börjar på ungefär samma sätt, till exempel genom en samling där dagens aktiviteter presenteras. På liknande sätt kan det finnas en trygghet i att formen för lektionerna är förutsägbar och följer kända rutiner. Det kommer också att spara tid genom att eleverna snabbare förstår lektionens upplägg och kan komma igång. När eleverna vet hur en lektion börjar och slutar samt hur de ska bete sig under övergångar mellan olika lektionsmoment, exempelvis från enskilt arbete till avslutning av lektionen, sparas tid och därigenom finns utrymme för kreativitet.
Dessutom finns det elever som är i stort behov av struktur, tydliga rutiner och förutsägbarhet. Det kan vara elever som har svagare koncentrationsförmåga och impulskontroll och som har svårare att ta till sig instruktioner. Rutinerna fungerar som ett stöd och en trygghet och hjälper eleverna att lättare komma igång med arbetet. Det gör också att de i mindre omfattning stör övriga elevers arbetsro.
Lektionsplanering mall
Här kommer en checklista för hur en lektionsplanering kan se ut:
- Tid – schemalagd tid för lektionen.
- Start – repetition eller inspiration utifrån lektionens ämne.
- Mål – syfte och målsättning för lektionen – vad ska eleverna lära sig?
- Innehåll – punkta upp vad lektionen ska handla om.
- Exit ticket – kort avstämning, vad har eleverna fått med sig?
- Avslut – sammanfatta och berätta vad som händer nästa lektion.
Lärarkalender
Ett bra redskap för planering är Majemas lärarkalendrar, där du får god överblick över terminens veckor. I kalendrarna kan du till exempel skriva in:
- schema
- terminsöversikt
- veckoplanering
- elevanteckningar
- anteckningar.
Den gula planeringskalendern är Sveriges mest populära och använda planeringskalender bland pedagoger. Kalendern är i A5-format och inbunden med spiralrygg.
Vi har även en populär ämneslärarkalender med tydlig struktur speciellt anpassad för ämneslärare, samt en lärarkalender speciellt framtagen efter klasslärares önskemål.
Stora planeringskalendern i A4-format ger gott om utrymme både för planering och för tankar, idéer, anteckningar och kom-ihåg-listor, vecka för vecka.