Kollegialt lärande - metod och i praktiken

Kollegialt lärande är ett samlingsbegrepp för olika former av strukturerat, gemensamt arbete, där kollegor tillsammans utvecklar kunskap. Det kan göras både genom att man lär av sina egna och av varandras erfarenheter, och genom att man tar tillvara befintlig kunskap, till exempel aktuell forskning. Kollegialt lärande innebär att alla kollegor i förskolan eller skolan själva formulerar frågeställningar, dokumenterar, analyserar och kritiskt granskar det man vill utveckla och fortbilda sig i. Här kommer vi att gå igenom några metoder och hur det kan fungera i praktiken. Välkommen till Majema!

Vad innebär kollegialt lärande?

Kollegialt lärande innebär att kollegor hjälps åt med uppdraget att utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad finns det för fördelar med att arbeta tillsammans? Vid arbete på egen hand finns det risk att man bara ser på frågan utifrån sina egna kunskaper och observationer, man kanske omedvetet jobbar på utifrån vissa mönster. Att arbeta kollegialt ger ett bredare perspektiv och leder till ett mer professionellt lärande. Detta kommer i sin tur att bidra till ett ökat lärande hos eleverna, och i det långa loppet till utbildningens utveckling. En viktig fråga att ställa sig är: Vad behöver vi utveckla för att våra elever ska nå måluppfyllelse?

Förutsättningar för kollegialt lärande

Genom att kontinuerligt och systematiskt planera, observera, ifrågasätta och utveckla undervisningen tillsammans så utvecklas en gemensam förståelse för hur det går för eleverna och vad som kan göras för att utveckla deras lärande. För att kollegialt lärande ska vara möjligt krävs flera viktiga faktorer utöver samarbete. Framför allt krävs det strukturer i organisationen som gör det kollegiala arbetet möjligt. Kollegialt arbetet kräver bland annat avsatt tid, inte bara i uppstarten av ett läsår utan regelbundet under terminernas gång.

Kollegialt lärande – metod

Kollegialt lärande kan ske på olika sätt och med olika metoder. Det kan bidra med kunskap i olika former, men oavsett form är elevernas lärande utgångspunkten och slutmålet för arbetet. Under det kollegiala arbetet:

  • Utgå från elevernas behov.
  • Diskutera vilka förmågor ni behöver utveckla för att tillgodose elevernas behov.
  • Fördjupa de professionella kunskaperna och förmågorna.
  • Låt eleverna uppleva lärande på nya sätt.
  • Utvärdera och analysera utifrån elevernas lärande.

Punkterna ovan är återkommande faser att jobba med. Det finns en mängd olika metoder för arbetet, några av de vanligaste är:

  • Lesson study.
  • Learning sudy.
  • Forskningscirkel.
  • Kollegial grupphandledning.
  • Lärande samtal.

Lesson study är en metod där lärare tillsammans planerar, genomför, observerar och sedan analyserar en lektion med fokus på undervisning och elevers lärande. Syftet är att undersöka och utveckla sin undervisning. En annan närliggande metod är Learning study där det är elevens lärande som är i fokus. Metoderna är uppbyggda på samma sätt men har olika syften när det gäller vad man vill undersöka och utveckla.

Välj metod utifrån förutsättningarna och vad som passar bäst just i ert sammanhang. Fundera kring vad ni vill uppnå med samarbetet och vilka frågor som ska besvaras.

Att leda kollegialt lärande 

Förutom avsatt tid så behövs en person som leder samtal och diskussioner för ett framgångsrikt kollegialt arbete. Personen ifråga har till uppgift att se till:

  • att alla får komma till tals 
  • att alla lyssnar på varandra 
  • att det ställs frågor som fördjupar diskussionen
  • att alla håller sig till ämnet 
  • att elevernas lärande i är i fokus hela tiden 
  • att det som kommer fram synliggörs och sammanfattas. 

Att leda kollegiala samtal är viktigt för att samtalet ska lyftas. Ett reflektivt arbetssätt är mer än:

  • Vad gick bra?
  • Vad gick dåligt?

Att leda kollegialt är inte samma sak som att vara expert inom något, utan mer att kunna vara den som håller den röda tråden med rätt fokus. Dels så att samtalen inte blir privata, men främst för att samtalen ska hålla en utvecklande nivå. För detta krävs ett metaperspektiv, att se saker från olika håll, att inte leta efter sanningar, utan att se vad det är som leder vidare till nästa kunskap. 

Den som leder det kollegiala lärandet gör det med varsam hand så att alla känner sig väl till mods att delta. Det är viktigt att skapa en gemensam respekt i gruppen och att de som deltar har förtroende för den som leder. Allas erfarenheter och idéer är viktiga. För att skapa ett bollande krävs det öppna frågor. Samtalet ska hela tiden leva vidare. Det kollegiala lärandet ska kännas roligt och spännande. Som kollegial ledare behöver man hela tiden bistå med nya frågor, öppna dörrar och se vad som är utvecklande. Stor del av handledarens uppgift är att lyssna, ett aktivt lyssnande som leder till feedback som ger luft under vingarna för den som uttryckt sig. Meningen i slutändan är att alla ska lyftas, elever som lärare.

Kollegialt lärande i praktiken

Det kollegiala utvecklingsarbetet kan också ske genom planering, dokumentation, uppföljning och analys. Till exempel genom att man testar en idé för att se vilken modell eller metod som leder till ett ökat lärande hos eleverna. Därefter kan man arbeta vidare med att förstärka det som fungerar och förändra det som inte fungerar, och sedan dela med sig av sina erfarenheter till andra verksamheter eller skolor.

Lycka till med det kollegiala lärandet!

Några av vinsterna med kollegialt lärande är att man arbetar gemensamt för att alla pedagoger ska utveckla sitt arbetssätt och öka elevernas måluppfyllelse, att alla tar ansvar för sitt eget lärande och att det bjuder in till ett utforskande förhållningssätt. Detta främst genom fördjupade, gemensamma samtal ledda av en handledare, där handledaren uppmanar till nyfikna, breda frågor och skapar ett varmt arbetsklimat genom sitt sätt att föra gruppen framåt. Vi hoppas att ni får utsatt tid till kollegialt lärande, och att ni kan finna många bra verktyg för undervisningen i våra läromedel. Väl mött hos oss på Majema!